De 5 första dagarna på Vanuatu
Här kommer den utlovade berättelsen om de 5 första dagarna på Vanuatu.
PÅ PLATS I VANUATU
Dag 1: Vi möttes upp vid flygplatsen av mäklaren Virginia, hon hade arrangerat med skjuts för baggage och familj. Hennes generositet var överväldigande, redan på flygplatsen gav hon oss en stor bukett tropiska blommor. Blommorna visade sig bara vara en början på hennes omtänksamhet för när vi kom till huset packade hon upp flera kartonger med mat som hon införskaffat till familjen. Medan hon packade upp gick det upp för henne att vi saknade kniv, glas o dylikt därför insisterade hon på att skjutsa mig (Johanna) till affären och ordna detta. När hon kört mig (Johanna) hem kom hon överens med Magnus om tid att skjutsa honom in till stan följande dag för att ordna med vårat uppehållstillstånd och för att få våra pass tillbaka. (Vi hade missat hur viktigt det var att alla papper inte bara var ordnade inför resan utan dessutom skickade före avresan.) Nog för att vi försökt få allt klart före avresan men banken hade dragit ut på tiden flera veckor för det så viktiga bond-account, ett särskilt konto med pengar avsatta för att skicka hem oss om vi inte följde lag och ordning i Vanuatu.
Dag 2: Magnus åker iväg tidigt på morgonen, men vi känner det inte så eftersom hela familjen varit uppe redan kl:5:00. T-R-Ö-T-T-A så är det bästa sättet jag kan stava till hur vi alla var denna dag. Magnus kom hem vid lunchtid med fish’n chips, MUMS! Wahoo är den godaste fisk jag smakat och citronen till var underbar. Barnen har svårt att anpassa sig till Vanuatu. Hela familjen är upp-och-ner både i tid och rum. Det är bara att hålla ut och be. Många sover långa middagslurar men alla är ändå trötta vid läggdags.
Dag 3: Vi varnar barnen för att mata ankan för mycket( det blir bara mat till råttorna). Vi ser råttor titt som tätt och gräsmattan är full med hål som vi först trodde var deras bon men som senare bara visar sig vara landkrabbornas gångar… puhh! Vi varnar också barnen för att stå under kokosnötsträdet när det blåser, sätter pool-regler, ger barnen sina rum och inte minst firar Jemimas födelsedag med sång o paket på morgonen och sedan på kvällen glass på ett hamncafé. Magnus har hyrt en Suzuki med rum för 8 personer. Vi fick också tillbaks våra pass och får ett temporärt tillstånd att stanna under 1 månad medan vår ansökan på drygt ett år behandlas. Trots våra misstag(utan böter, här gäller hellre fria än fälla på riktigt). På en tavla på det Vanuatiska migrationsverket står det: 10 saker Gud inte kommer att bry sig om i himmelen. Människor som tror!!!
Dag 4: Lördagsstädningen, alla sköter sig riktigt bra! Packat upp allt nu. Magnus åker i väg och jobbar för första gången på egen hand. Efter lunch ger vi oss i väg för shopping och sightseeing samt pizza på vägen hem. På en grå mur i närheten av Paradise-point har några ungdomar klottrat. Men inte som i Sverige med ”Fuck” eller annan ondska utan:
”OM DINA ÖGON ÄR FYLLDA AV KÄRLEK SÅ KOMMER INTE TÅRAR SPELA NÅGON ROLL”
Underbara land med bibelord i dagstidningen (den vanliga tidningen, inte en speciell kristen tidning). Bibelord och ord av uppmuntran på stora plakat här och där , utanför resorts, i reklamslogans, på bilar m.m. Varma leenden som möter en överallt, hjälpsamhet, en härlig blandning av olika människor , liv i överflöd!!!
Dag 5: Sabbatsro! Vi sov gott denna natt med bara mindre störningar, gick upp strax före kl. 7:00 när det redan ljusnat. Mängder av söt och god grapefrukt till frukost, pom-pom, te och franskt bröd. Bad i poolen med pappa kl. 9:00. Matilda slog i tänderna i poolkanten, som tur gick det bara ur en liten flis. Senare på dagen åkte vi till Tumanu beach och på vägen dit vinkade gående människor glatt till oss. Vi fick stanna till på grusvägen och bevittna tuppfäktning. Väl framme vid stranden kunde vi njuta av milsvid korallstrand, härliga vågor från ett öppet hav, små krabbor på promenad, otroliga snäckor i olika färger och former, och vackra koraller som flutit i land. Vilken skönhet! Vi åkte hem med huvudena fulla av svårsmälta underbara intryck.
