Tibell.nu - Familjen Tibell på Äventyr

Bloggdags igen!

Igår var det lördag. Morgonen startades av pigga busiga barn, skällande hundar och som vanligt, galande tuppar.

Efter frukost och frukostdisk kom familjen Atata förbi med gitarr och löfte om att ta med laplap till bönemötet.

En del av träet runt badkaret hade ruttnat så vi hade hjälp från familjen Liku som renoverade i badrummet denna förmiddag. Detta intresserade Isak och Benjamin storligen. Meriams man har varit med och byggt huset så han vet precis hur det ser utan bakom plankorna vilket är viktigt när man skall bryta upp ett träinbyggt badkar och byta ut det som är ruttet.

Strax innan 10:00 dök den svenske konsuln upp med ytterligare blanketter till tillfälligt pass ansökan för Kezia. Han hade med sig sina 2 barn. De är 6 och 10 år gamla. Vi gick ner till lagunen tillsammans. Hoppas vi får se mer av dem här.

När konsuln åkte kom den danska familjen vi lärt känna. Matilda hade glömt sina sandaler i bilen dagen innan. Vi beslöt att “byta barn”. Amanda(10 år) var mer sugen på att leka hos oss än att åka till stallet men Jemima åkte gladeligen med. På det sättet fick Matilde(8 år) en kompis med sig.

Benjamin åkte sedan på barnkalas, eller var det tivoli?

Huset(palatset) låg högt beläget fyllt med leksaker för människor i alla åldrar. Swimmingpool, elektriska leksaksbilar, biljardbord, lekstuga i storlek XXL med balkong, inhyrt hopptorn, fullt utrustad lekplats, lekrum med hyllrader av leksaker, lådor fyllda till bredden kunde skymtas från uteplatsen, så jag hämtade upp Benjamin som hade Adelina med sig som moraliskt stöd.

Adelina såg på mig med stor tacksamhet när jag kom för att hämta dem. Föräldrar som också var med på kalaset påminnde mig om getingar en varm sommardag kring en skål med sylt. Med lullig blick och ett glas champange alternativt vitt vin i handen beundrade de festlighetrnas mittpunkt: Tårtan, en rosa skapelse i form av en enorm stjärna med gulddekoration.

Benjamin sa tack och hejdå till den lilla söta flickan som fyllde år och sedan åkte vi hem. När vi kom hem var redan danskan och hennes barn här och jag frågade om hon ville stanna på bönemötet. Efter lite tveksamhet tackade hon ja. Medan vi väntade på att komma igång med mötet badade barnen i poolen. I bakgrunden spelades “good things have happened to me”. Kezia lekte med tågbanan i vardagsrummet och Love placerade sig att sova vid mina fötter.

Tiden gick och vi började fundera på att påbörja mötet i förväg men just då kom hela familjen Atata(en familj vi älskar). Strax därefter kom också familjen Liku. Bönemötet började med en kort bön och sedan följt av många bibelord med kortare reflekteringar. Bönemötet kom att handla mycket om hur stort namnet Jesus är och vad han har gjort för oss betyder. Också om hur Gud vill att församlingen skall vara och hur viktigt det är att vi håller oss till enbart Jesus(Matt 15:1-20, 1 Kor 1:18-31, 1 Kor 3:1-23, Efes 6:10-18…).

Eftermiddag gick över till kväll. Vi åt taro med kokosmjölk, laplap, lite chips och kex. Sjöng lovsånger på bislama, engelska och svenska tillsammans med toner från strängarna på en gitarr.

Caroline(11 år) Atata sov över och delade myskväll med oss. Vi såg på favoritbarnfilmen Donkey Olli(finns gratis på nätet). När de små var nattade såg storbarnen på Jesus of Nasareth. Jemima somnade i soffan och blev buren in till sin säng.

När filmen var slut somnade nog alla snabbt efter denna långa dag.

Johanna