Tibell.nu - Familjen Tibell på Äventyr

September 17, 2008

Matildas Födelsedag

Filed under: Vanuatu — Tags: , , , — admin @ 10:17 pm

Igår var det Matildas födelsedag. En av hennes önskningar var att få doppa ansiktet i en tårta. Så det fick hon naturligtvis. Kanske blev hon något chockad…men gott var det!

Efter att vi ätit frukost och Matilda duschat av sig åkte vi till Turtle Bay. Fantastiskt vackert, fantastiskt god mat och bra för både barn och vuxna. Som vanligt blev vi väl omhändertagna på alla sätt av den inhemska befolkningen. Vår stora familj verkar nästan göra att de gör sitt yttersta för att ALLA skall trivas. På Turtle Bay odlas sköldpaddor upp för att sedan sättas ut i havet igen. Man får titta på dom, hålla i dom och till och med bada med dom i havet. Det finns dessutom en mängd mycket vackra och färglada fiskar att titta på. På restaurangen där vi åt fick barnen var sin brödbit att mata fiskarna med. De kastade brödet rakt ut genom fönstret(ja…öppet fönster förstås) på restaurangen och ner i havet utanför. Snabbt kom det en massa fiskar för att festa loss.

Som grädde på moset…eller som mos på grädden fick vi idag reda på att vi får stanna i Vanuatu. Vår ansökan om uppehållstillstånd hade gått igenom!

September 13, 2008

Lördagen den 13 september

Filed under: Vanuatu — Tags: — admin @ 10:00 am

Vilodag och födelsedag i morgon att se fram emot! Men även denna dag har rum för vila, tack vare Mirjam som vår Gud sänt oss! Flickorna är köksor i dag tillsammans, så mitt enda hushållsarbete är att hantera tvätten, bädda och plocka i ordning lite granna.

 

Barnen har kommit i gång med någon djungellek så vilan andas nu sin fridsamma fläkt mot mig när jag skriver dessa rader i en av solstolarna ute på altanen. Det är ganska svalt idag, inte mer än 26 Celsius, dessutom växlande molnighet och en svag bris. Vi har kommit i ordning ganska bra nu i hemmet förutom att Magnus har ett mobilt  arbetsrum i matrummet som måste plockas undan inför varje måltid. En säng till behövs Matilda och Adelina delar en 160 cm säng fortfarande. Vi tar bit för bit allt eftersom.

 

Våra magar har varit lite ur balans, men inget allvarligt. Jemimas öra är bra nu, fick sin sista medicindos i örat i går kväll. Skönt!

 

För 2 veckor sedan fick vi Svenskt besök. 2 trevliga judar, en israel och en finska som bott i Sverige under lång tid. Deras gemensamma språk var därför svenska. De bor på Nya Zealand men besöker Vanuatu regelbundet tills dess att deras husbygge vid Tumanu beach är klart. Inflyttning beräknas bli i januari, kul!! Hon är sjuksköterska och skall jobba som volontär, hon erbjöd sig att hjälpa mig att hitta en barnmorska. Det tackar vi för! Dr Herley som vi kommit i kontakt med pga. Jemimas öra är mycket duktig, bra som både doktor och människa, han kommer att kolla mig några gånger under graviditeten.

 

Be gärna för oss att vi kommer i kontakt med fler som tror så att vi kan få prisa o lova Jesus tillsammans och inte minst få dela vardagen med. Fler vänner helt enkelt. Vi ber att Gud skall låta några av er  besöka oss för vi vill så gärna ni skall få dela en del av det vi  upplever här!!!

 

Kramar Johanna

September 12, 2008

De 5 första dagarna på Vanuatu

Filed under: Vanuatu — Tags: — admin @ 11:39 pm

Här kommer den utlovade berättelsen om de 5 första dagarna på Vanuatu.

 

PÅ PLATS I VANUATU

 

Dag 1:  Vi möttes upp vid flygplatsen av mäklaren Virginia, hon hade arrangerat med skjuts för baggage och familj. Hennes generositet var överväldigande, redan på flygplatsen  gav hon oss en stor bukett tropiska blommor. Blommorna visade sig bara vara en början på hennes omtänksamhet för när vi kom till huset packade hon upp flera kartonger med mat som hon införskaffat till familjen. Medan hon packade upp gick det upp för henne att vi saknade kniv,  glas o dylikt därför insisterade hon på att skjutsa mig (Johanna) till  affären och ordna detta. När hon kört mig (Johanna) hem kom hon överens med Magnus om tid att skjutsa honom in till  stan följande dag för att ordna med vårat uppehållstillstånd och för att få våra pass tillbaka. (Vi hade missat hur viktigt det var att alla papper inte bara var ordnade inför resan utan dessutom skickade före avresan.) Nog för att vi försökt få allt klart före avresan men banken hade dragit ut på tiden flera veckor för det så viktiga bond-account, ett särskilt konto med pengar avsatta för att skicka hem oss om vi inte följde lag och ordning i Vanuatu. 

 

Dag 2:  Magnus åker iväg tidigt på morgonen, men vi känner det inte så eftersom hela familjen varit uppe redan kl:5:00. T-R-Ö-T-T-A så är det bästa sättet jag kan stava till hur vi alla var denna dag. Magnus kom hem vid lunchtid med fish’n chips, MUMS!  Wahoo är den godaste fisk jag smakat och citronen till var underbar. Barnen har svårt att anpassa sig till Vanuatu.  Hela familjen är upp-och-ner både i tid och rum. Det är bara att hålla ut och be. Många sover långa middagslurar men alla är ändå trötta vid läggdags.

 

Dag 3: Vi varnar barnen för att mata ankan för mycket( det blir bara mat till råttorna). Vi ser råttor titt som tätt och gräsmattan är full med hål som vi först trodde var deras bon men som senare bara visar sig vara landkrabbornas gångar… puhh! Vi varnar också barnen för att stå under kokosnötsträdet när det blåser, sätter pool-regler, ger barnen sina rum och inte minst firar Jemimas födelsedag med sång o paket på morgonen och sedan på kvällen glass på ett hamncafé. Magnus har hyrt en Suzuki med rum för 8 personer. Vi fick också tillbaks våra pass och får ett temporärt tillstånd att stanna under 1 månad medan vår ansökan på drygt ett år behandlas. Trots våra misstag(utan böter, här gäller hellre fria än fälla på riktigt). På en tavla på det Vanuatiska migrationsverket står det: 10 saker Gud inte kommer att bry sig om i himmelen. Människor som tror!!!

 

Dag 4: Lördagsstädningen, alla sköter sig riktigt bra! Packat upp allt nu. Magnus åker i väg och jobbar för första gången på egen hand. Efter lunch ger vi oss i väg för shopping och sightseeing samt pizza på vägen hem. På en grå mur i närheten av Paradise-point har några ungdomar klottrat. Men inte som i Sverige med ”Fuck” eller annan ondska utan:

 

”OM DINA ÖGON ÄR FYLLDA AV KÄRLEK SÅ KOMMER INTE TÅRAR SPELA NÅGON ROLL”

 

Underbara land med bibelord i dagstidningen (den vanliga tidningen, inte en speciell kristen tidning). Bibelord och ord av uppmuntran på stora plakat här och där , utanför resorts, i reklamslogans, på bilar m.m. Varma leenden som möter en överallt, hjälpsamhet, en härlig blandning av olika människor , liv i överflöd!!!

 

Dag 5: Sabbatsro! Vi sov gott denna natt med bara mindre störningar, gick upp strax före kl. 7:00 när det redan ljusnat. Mängder av söt och god grapefrukt till frukost, pom-pom, te och franskt bröd. Bad i poolen med pappa kl. 9:00. Matilda slog i tänderna i poolkanten, som tur gick det bara ur en liten flis. Senare på dagen åkte vi till Tumanu beach och på vägen dit vinkade gående människor glatt till oss. Vi fick stanna till  på grusvägen och bevittna tuppfäktning. Väl framme vid stranden kunde vi njuta av milsvid korallstrand, härliga vågor från ett öppet hav, små krabbor på promenad, otroliga snäckor i olika färger och former, och vackra koraller som flutit i land. Vilken skönhet! Vi åkte hem med huvudena fulla av svårsmälta underbara intryck. 

 

 

September 11, 2008

Marius och Mirjam

Filed under: Vanuatu — Tags: , , — admin @ 5:50 am

Vi har nu en trädgårdsmästare som hjälper oss med trädgården och en s.k. housegirl som hjälper oss i hemmet. På Vanuatu anses det nästan oförskämt att inte ta emot denna typ av hjälp då det är hög arbetslöshet. Som inflyttad förväntas man ha 2-3 personer som hjälper till i hemmet på deltid. Utan detta arbete kan många familjer inte skicka sina barn i grundskola mm. Naturligtvis är det också en bra hjälp för en stor familj som vår och vi är mycket tacksamma för den hjälp och vänskap vi får från Marius och Mirjam. Det råder ingen brist på mat i Vanuatu då det växer så det knakar och de flesta infödda Ni-Vanuatu har eget land där de odlar sin mat. Däremot är det brist på utbildning då denna måste betalas av familjen själv.

Jemima kom in en dag, såg förundrad ut, och sa att trädgårdsmästaren sagt till Benjamin något på svenska. Han hade sagt “låt bli vattenslangen” på svenska. Tydligen hade han snappat upp det och förstått att det fungerar bättre att säga till barnen på svenska. Folket här har lätt att lära språk. De är vana vid 4 språk eller mer. Sitt eget “stamspråk”, Bislama, engelska och franska.

Marius vanligaste verktyg är en stor kniv. Med den hugger han ner kokosnötter, rensar ogräs mm.

Tillbaka till familjen Tibell. | The Bible